Varför är folk så tråkiga?

"Varför är folk så tråkiga?!" får jag erkänna att jag tänkt många gånger.

Och okej, vuxenlivet kommer med en del ansvar. För ekonomi, jobb och relationer och kanske barn. Men samtidigt har vi ju möjlighet - äntligen - att göra precis VAD VI VILL!

Som barn längtade man ju efter det! Kunna äta glass varje kväll, åka till Liseberg när man vill, inte behöva fråga någon när man vill bada, spela dataspel, träffa kompisar eller köpa något fint.

Men istället för att ha mer skoj har vi gjort allvar till ett ideal.

Kämpigt känns viktigt och seriöst känns professionellt. Kul är lite barnsligt och naivt. Som om man är lite för korkad för att förstå att vuxenlivet är krävande.

Men varför då?

Vem tjänar på att vi går omkring och har det tungt, seriöst, allvarligt och trist?

De som tjänar pengar på att folk behöver återhämta sig från sina seriösa liv så klart. Men inte vi!

Är det inte en tokig värld vi lever i när det känns lite anarkistiskt och extremt att prioritera att ha kul och må bra?